Foderstat för häst i Sverige: fyra krav utan siffror, och var siffrorna finns

Av Sebastien Kister

Senast granskad 6 november 2026

Jordbruksverkets föreskrifter säger precis vad utfodringen ska åstadkomma och inte ett ord om hur mycket. Hästen ska få en grovfoderbaserad foderstat som håller den sysselsatt, skyddar magen, täcker behovet och ger ett hälsosamt hull – resten är ditt ansvar. Siffrorna som alla räknar med kommer från SLU och länsstyrelserna, och de är råd, inte regler.

Fyra krav, inga siffror

Reglerna för hästhållning finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning, SJVFS 2019:17 (saknummer L 101), i dag i ett omtryck från 2021. Kapitlet om foder och vatten börjar med ett enda krav i fyra delar: hästar ska utfodras med en grovfoderbaserad foderstat som

• ger tillräcklig sysselsättning för att förebygga stereotypier,
• ger förutsättningar att förebygga störningar i mag- och tarmsystemet,
• över tid motsvarar hästens energi- och näringsbehov, och
• resulterar i ett hälsosamt hull.

Vatten är det enda med ett tal i: en häst som inte har fri tillgång till vatten ska få dricka sig otörstig minst två gånger om dagen, jämnt fördelat över dygnet, och flödet i en automatisk vattenkopp får inte begränsa hur mycket den dricker. Den tredje paragrafen kräver att hästarna kan äta och dricka utan onödig risk för stress eller skador – regeln som gäller vid en gemensam höhäck.

Djurskyddslagen lägger till två saker: djur ska få tillräckligt med foder och vatten av god kvalitet, och utfodringsrutinerna ska anpassas efter djurets behov. Föreskrifterna innehåller inga allmänna råd om foder alls – deras enda allmänna råd gäller brandskydd. Det finns alltså ingen bindande minsta grovfodergiva, inget antal utfodringar och ingen längsta nattpaus.

Siffrorna som alla räknar med

De tal som stallet arbetar efter kommer från två håll: SLU:s rapport Utfodringsrekommendationer för häst och länsstyrelsernas broschyr Så sköter du dina hästar från 2025, som hänvisar till SLU-rapporten. Inget av dem är bindande.

Två svenska detaljer står i samma rapport. Alla hästar utom föl bör ha tillgång till en saltsten, och hästar som svettas mycket behöver mer salt än stenen ger. Och Sverige har selenfattiga jordar, så de flesta hästar behöver ett tillskott – därför är alla svenska mineral- och kraftfoderblandningar till häst selenberikade. Länsstyrelserna råder dessutom att göra en grovfoderanalys, eftersom foderstaten bara blir så rätt som siffrorna för höet.

Det är hullet som kontrolleras

Vid en djurskyddskontroll är det hullet som syns, och det är kravet på ett hälsosamt hull som kontrollanten bedömer. Jordbruksverkets vägledning till kontrollanterna konstaterar att det finns flera skalor för hullbedömning och anger varken skala eller gränsvärde; den påminner om att fett hos andra hästar än avelsston verkar vara en riskfaktor för fång. SLU använder en skala från 1 till 9 och anser att de flesta hästar mår bäst under 6 och över 4, fölston på 6–7. Länsstyrelserna skriver rakt ut att överviktiga hästar är vanligare än underviktiga – och att en häst som magrar trots rätt foderstat ska till veterinären, eftersom orsaken kan vara parasiter, tänder, konkurrens om fodret eller sjukdom.

Hösilage: torrsubstansen avgör risken

Inplastat grovfoder är vanligt i Sverige, och SVA:s råd om botulism handlar om just det. Torrsubstansen bör ligga jämnt mellan 45 och 65 procent: lägre ökar risken för klostridier och tarmbakterier, högre än 65–70 procent ökar risken att botulinumtoxin och mögel bildas. pH bör vara under 7,0. En bal som luktar ammoniak eller smörsyra ska kasseras, och en bal med jord eller ett kadaver i ska kasseras hel – att plocka bort det förorenade rekommenderas inte. En öppnad bal bör ätas upp inom 3–5 dygn under tidig höst och vår, något längre när det är kallt. Botulism hos häst är en anmälningspliktig sjukdom, och SVA har bara hittat typ B hos svenska hästar.

Tysklönnen, stånds och idegranen

Atypisk myopati (betesmyopati) är den farligaste betesrisken. I Sverige är det framför allt tysklönn som ger den; asklönn bär samma gift, medan skogslönn och naverlönn testat negativt. Riskperioderna är vecka 9–20 på våren och vecka 41–52 på hösten, och tre fjärdedelar av fallen kommer på hösten. I genomsnitt dör eller avlivas tre av fyra drabbade hästar. SVA:s råd börjar med träden: undvik tysklönn och asklönn i och intill hagarna, och leta efter frön och skott på marken om sådana lönnar står i närheten, eftersom fröna kan blåsa långt. Har en häst insjuknat på ett visst bete ska alla andra hästar tas bort från den hagen under mars–maj och oktober–december. Först där det ändå finns risk att hästarna äter frön eller skott kommer nästa steg: tillskottsfoder om betet är magert, och färre än sex timmar i hagen per dygn. Utfodra inte på marken där det kan finnas delar av tysklönn, och skörda inte vallfoder där det kan vara förorenat.

Stånds är enligt SVA en av våra giftigaste växter, och förgiftningen sker framför allt via ensilage och hö, där hästen inte kan välja bort den. Den finns främst i södra Sverige. Jordbruksverket lägger ansvaret på den som ansvarar för betet: djuren ska inte kunna förgiftas av olämpliga växter, till exempel stånds. Idegran är farligast för just hästar och kan döda inom en till två timmar – ofta efter att trädgårdsavfall slängts i en hage.

Gräsbetessjuka förekommer särskilt runt Strömsholm och i delar av Skåne, mest tidigt under betessäsongen. Och SLU råder att vänja hästen vid betet gradvis under minst en vecka.

Reglerna runt utfodringen som förvånar den som flyttar hit

• Daglig rastning, men inget sommarbete. Hästar ska normalt sett varje dag få röra sig fritt i sina naturliga gångarter utomhus, föl och unghästar upp till 12 månader tillsammans med minst en annan häst. Inga timmar och ingen hagstorlek anges, och kravet på sommarbete gäller nötkreatur, inte hästar.
• Spilta högst 16 timmar. En häst får inte stå uppstallad i spilta mer än sammanlagt 16 timmar per dygn, och inte alls i en spilta för uppstallning som byggts efter 1 mars 2019.
• Tillsyn varje dag. Hästar ska ses till minst en gång dagligen, nyfödda, sjuka och skadade oftare. Automatiska foder- och vattensystem ska också kontrolleras dagligen, och det ska finnas en godtagbar plan för elavbrott.
• Ligghall för utegångshästar. En häst som går ute mer än 16 timmar per dygn under den kalla årstiden – när dygnsmedeltemperaturen är under +5 °C – ska ha tillgång till ligghall. Taggtråd får inte användas i stängsel.
• Foder från registrerade företag. Jordbruksverkets huvudregel är att den som utfodrar livsmedelsproducerande djur bara får köpa foder från registrerade foderföretagare och själv ska registrera sin foderanläggning hos länsstyrelsen. En häst som är bortkryssad från livsmedelsproduktion i passet omfattas inte.

Skriv ner den, för det är inte alltid du som utfodrar

Ingen regel kräver en skriftlig foderstat. Men kontrollanten frågar om det finns foderstater för hästarna och hur de ser ut, om grovfodret är analyserat och om analysen används. SLU:s felsökningslista börjar med att kontrollera att fodergivorna följer den uppgjorda foderstaten. Och djurskyddslagens krav på tillräcklig kompetens gäller alla som tar hand om djuret – även den som utfodrar på söndagen när du är bortrest.

Källor

• Jordbruksverket — SJVFS 2019:17 om hästhållning (L 101), omtryck SJVFS 2021:30 (1 kap. 3 §, 2 kap. 9, 16 och 17 §§, 3 kap. 11 och 21 §§, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1, 3 och 4 §§)
• Djurskyddslag (2018:1192) (2 kap. 3 och 4 §§) och djurskyddsförordning (2019:66) (2 kap. 3–4 §§: sommarbete för nötkreatur)
• Jordbruksverket — Bilaga till checklista, häst (kontrollpunkterna 8, 28 och 29; fastställd 2024)
• Länsstyrelserna — Så sköter du dina hästar (2025)
• SLU — Utfodringsrekommendationer för häst, rapport 289 (red. Anna Jansson, 7:e upplagan; arkiverad kopia, SLU:s egen länk har flyttats)
• SVA — Botulism hos häst
• SVA — Atypisk myopati hos häst och tysklönn
• SVA — Giftiga växter A–Ö (stånds, idegran) och gräsbetessjuka
• Jordbruksverket — Skötsel och stallmiljö för hästar och Producera och hantera foder på lantbruk

Föreskrifter och rekommendationer ändras; kontrollera den aktuella versionen innan du förlitar dig på en siffra här.

Finns även på English (US, UK, Australia, Canada) · Deutsch (Deutschland, Österreich, Schweiz) · Español (España, México) · Português (Portugal, Brasil) · Français (France, Belgique, Suisse, Québec) · Italiano (Italia, Svizzera) · Nederlands (Nederland, België)

Vidare: avmaskning av häst i Sverige — recept, träckprov och den stora blodmasken som kom tillbaka.