Hästpass i Sverige: chip, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret

Av Sebastien Kister

Senast granskad 6 november 2026

Varje häst i Sverige ska ha ett hästpass och ett chip. Det är EU-regler och ser likadant ut i hela unionen. Det svenska är vad som händer runt passet: två register hos Jordbruksverket, ett för hästen och ett för platsen där den står, en ansökningsfrist som räknas från när på året fölet föddes – och ett pass som uttryckligen inte säger vem som äger hästen.

Passet: ansök före nyår, eller inom sex månader

Alla hästdjur – hästar, åsnor, zebror och korsningar mellan dem – ska ha ett hästpass, och det gäller hela livet. För föl som föds i Sverige är ansökningsfristen tvådelad (2 kap. 24 § SJVFS 2021:13):

• Född 1 januari–30 juni: ansökan senast den 31 december samma år.
• Född 1 juli–31 december: ansökan inom sex månader.

Ansökan görs hos en avelsorganisation eller ett annat organ som Jordbruksverket utsett. Utöver ansökan finns EU:s gräns för själva passet: fölet ska ha det innan det fyllt 12 månader, eller innan det lämnar födelseanläggningen i 30 dagar eller mer. Ett föl som inte är avvant får följa med sitt moderdjur eller amsto utan eget pass.

Den som missar gränsen betalar med livsmedelskedjan. En häst som är äldre än 12 månader när passet utfärdas får ett duplikatpass om den ska föras in i en stambok, annars ett ersättningspass – och i båda fallen tas den ur livsmedelskedjan. En häst med duplikat- eller ersättningspass får aldrig slaktas för att bli livsmedel.

Chipet kommer först

Hästen ska märkas med ett chip innan ansökan om pass skickas in. Hästar som föds i Sverige ska alltid ha ett chip med svensk landskod, 752, även om passet utfärdas i ett annat land, och chipet ska vara godkänt av Jordbruksverket. Hästar som redan var märkta och hade pass före den 21 april 2021 behöver inte märkas om.

Det är inte bara veterinären som får chippa. Annan djurhälsopersonal får göra det, och så får den som gått en godkänd utbildning i id-märkning av hästdjur – de fem första märkningarna under handledning av en veterinär.

Vem som utfärdar passet

Passet utfärdas av avelsorganisationerna för deras egna raser – Svensk Travsport för varmblodiga och kallblodiga travare, Swedish Warmblood Association för SWB, Svensk Galopp för fullblod och ett tiotal rasföreningar till – och för hästar som inte förs in i någon stambok av ett utsett organ, till exempel Svenska Hästavelsförbundet. Jordbruksverket publicerar listan.

• En avelsorganisation får inte vägra utfärda ett pass för att den som ansöker inte är medlem, och avgiften ska motsvara kostnaden för utfärdandet (2 kap. 26–27 §§).
• En utländsk avelsorganisation som utökat sitt område till Sverige får inte skicka passet direkt till hästhållaren. Passet går via ett svenskt organ, så att hästen hamnar i den svenska databasen.

Två register: hästen och platsen

Centrala hästdatabasen hos Jordbruksverket håller hästens identitet: livsnummer (UELN), chipnummer, ras, kön, födelsedatum och om hästen är utesluten ur livsmedelskedjan. Alla hästar som är i Sverige längre än 90 dagar ska finnas där, och uppgifterna kommer från de organ som utfärdar passen. Vem som helst kan söka på en häst med livsnummer eller chipnummer.

Anläggningsregistret håller platsen. Sedan EU:s djurhälsoförordning började gälla den 21 april 2021 ska den som ansvarar för en plats med hästar registrera både platsen och hästarna – små och stora stall, ridskolor och beten, och även den som har häst som hobby. Platsen registreras innan djuren kommer dit. Några saker är bra att veta:

• En aktör per plats. Hyr du en stallplats är det oftast den som driver anläggningen som registrerar den, inte du.
• Hästen registreras där den vanligtvis hålls, det vill säga där den ska stå i 30 dagar eller mer. Flyttar den till en ny plats för minst 30 dagar registreras den där, och tas då automatiskt bort från den gamla.
• Ingen fast frist i lag. Jordbruksverkets vägledning konstaterar att det saknas en tidpunkt som en frist kan räknas från; för hästar med pass från ett annat EU-land anger Jordbruksverket 30 dagar från att hästen kom till anläggningen.
• Årsavgift. Varje registrerad anläggning kostar 120 kronor per år (2 kap. 6 §).

Ägarbyte: passet följer med, ingen anmälan krävs

Här skiljer sig Sverige från länder som kräver att ägaren står i passet. Jordbruksverket är tydligt: du måste inte ange eller uppdatera ägaruppgifter i hästpasset, och passet räknas inte som ägarbevis. Vid ett ägarbyte ska passet lämnas till den nya ägaren. Vill du ändå ha ägaruppgifterna ändrade gör du det hos organisationen som utfärdade passet. Det som visar vem som äger hästen är alltså köpeavtalet och kvittot – papper du själv behöver hålla reda på.

Till Sverige, och härifrån

• Häst med pass från ett annat EU-land som stannar i Sverige 90 dagar eller mer ska tilläggsregistreras hos ett svenskt organ, en gång i livet. Hästar som är här kortare tid för träning, tävling eller avel, och hingstar för en betäckningssäsong, undantas.
• Häst från ett land utanför EU: ansökan om pass eller registrering av det befintliga passet inom 30 dagar efter att hästen kom till Sverige.
• Inom Sverige ska passet följa hästen, med undantag bland annat när hästen står i stallet eller på bete och passet kan visas utan dröjsmål, när den rids eller leds i närheten och under tävling eller träning.
• Till ett annat EU-land eller Norge krävs ett hälsointyg från en officiell veterinär i TRACES, utfärdat inom 48 timmar före lastning och giltigt i 10 dagar (30 dagar för hästar med FEI-licens).
• Tävling i Danmark, Finland, Norge eller Estland kräver inget hälsointyg för en registrerad häst – införd i en stambok eller med FEI-licens – som reser från sin vanliga anläggning och är tillbaka inom 10 dagar. Resan registreras i stället som ett DOCOM-dokument i TRACES.

Livsmedelskedjan: det är veterinären som kryssar, inte du

En häst räknas som livsmedelsproducerande tills den uteslutits, och sedan 2022 kan den bara uteslutas av veterinären, inför en behandling med ett läkemedel som inte får ges till livsmedelsproducerande djur – Jordbruksverket nämner till exempel Prascend, Pergoquin och fenylbutazon. Veterinären skriver in det i passet innan hästen behandlas, och du ska då omedelbart skicka passet till organet som utfärdade det, så att uteslutningen registreras. Ämnen på EU:s lista över väsentliga substanser ger i stället sex månaders karens; där skrivs datumet in, och passet behöver inte skickas in. En veterinär kan inte ge något av detta utan passet, och journalen över hästens läkemedel ska sparas i fem år.

När hästen dör

Passet ska skickas in senast 30 dagar efter att hästen dött, till organet som utfärdade det eller tilläggsregistrerade hästen, så att det syns i centrala hästdatabasen. Slaktas hästen sköter slakteriet oftast passet. Glöm inte att ta bort hästen från anläggningen i anläggningsregistret.

Källor

• Jordbruksverket — Hästpass och registrering av hästar
• SJVFS 2021:13 (JK 3), omtryck SJVFS 2024:22 (2 kap. 6, 24–27 §§), med ändringarna i SJVFS 2025:37 och 2026:8
• Jordbruksverket — Vägledning för kontroll av identifiering och registrering av hästdjur (2025, reviderad januari 2026)
• Jordbruksverket — Organ som utfärdar hästpass
• Jordbruksverket — Anläggningsregistret och Sök häst i centrala hästdatabasen
• Jordbruksverket — Resor och handel med hästar inom EU och förflyttning för tävling inom Norden
• Jordbruksverket — Information till veterinärer om att skriva i hästpass
• Genomförandeförordning (EU) 2021/963 (artiklarna 21, 25–29, 37–41) och delegerad förordning (EU) 2019/2035 (artiklarna 58–67)

Reglerna ändras; en ändring av SJVFS 2021:13 var ute på remiss under 2026. Kontrollera den aktuella lydelsen innan du förlitar dig på en frist här.

Finns även på English (US, UK, Australia, Canada, Ireland) · Español (España, México) · Português (Portugal, Brasil) · Nederlands (Nederland, België) · Français (France, Belgique, Suisse, Québec) · Deutsch (Deutschland, Österreich, Schweiz) · Italiano (Italia, Svizzera)

Vidare: vaccination av häst i Sverige — tävlingsreglerna för influensa, och vilka sprutor ingen lag kräver.