Avmaskning av häst i Sverige: recept, träckprov och den stora blodmaskens återkomst

Av Sebastien Kister

Senast granskad 6 november 2026

I Sverige köper du inte en avmaskningstub över disk. Sedan 2007 är alla avmaskningsmedel till häst receptbelagda, och det gjorde selektiv avmaskning – träckprov först, behandling bara där det behövs – till det normala långt innan resten av Europa. Det har bromsat resistensen. Det har också fört tillbaka en parasit som nästan var borta: den stora blodmasken.

Receptet: en bedömning först, och för högst fyra veckor

Receptkravet beslutades på EU-nivå och infördes i Sverige 2007. I dag följer det av EU:s förordning om veterinärmedicinska läkemedel (2019/6): läkemedel till livsmedelsproducerande djur, och hästar räknas dit, är receptbelagda, och ett recept får bara utfärdas efter en klinisk undersökning eller en annan lämplig bedömning av djurets hälsa. Jordbruksverkets föreskrifter om läkemedel (SJVFS 2023:21) säger samma sak och lägger till två saker:

• Bedömningen ska göra det möjligt för veterinären att väga in risken för resistens vid behandling med antiparasitära läkemedel.
• En veterinär får bara skriva ut läkemedel till en djurhållare för behandlingar som ska ske inom fyra veckor. Ett års förråd av avmaskningsmedel i stallskåpet går alltså inte att få.

Ingen paragraf kräver ett träckprov. Men det är träckprovet som ger veterinären något att bedöma, och hela SVA:s schema bygger på det.

SVA:s schema: prov först, avmaska vid över 200

För vuxna hästar – från ett års ålder – rekommenderar SVA och SLU selektiv avmaskning. En häst avmaskas när provet visar mer än 200 ägg per gram träck (EPG), eller när bandmask eller stor blodmask påvisas. En häst med 1000 EPG eller mer på vårprovet bör avmaskas igen under betessäsongen; intervallet styrs av hur länge medlet håller äggen borta, och där kan moxidektin vara en fördel.

Effektkontrollen är det steg som oftast hoppas över, och den är skälet till att Sverige vet så mycket om resistens.

Den stora blodmasken kom tillbaka

Strongylus vulgaris var sällsynt när alla hästar avmaskades flera gånger om året: på 1990-talet fanns den på omkring 14 procent av gårdarna. En studie från SLU och SVA av prover tagna 2016–2017 hittade den på 61 procent av gårdarna och hos 28 procent av hästarna. SVA och SLU kopplar ökningen till att avmaskningen blivit selektiv, och påpekar att avmaskning efter äggräkning utan en särskild analys för stora blodmasken gav en betydligt ökad risk för smitta.

Skälet är att äggen inte går att skilja från de små blodmaskarnas i ett vanligt träckprov. Därför rekommenderar SVA larvodling (cirka 14 dagar) eller PCR (svar inom fem arbetsdagar) varje vår – även när äggräkningen visar noll.

Vad som händer när den påvisas beror på var hästen smittades. En häst med stor blodmask smittades för minst sex månader sedan: stod den då på en annan gård räcker det enligt SVA att avmaska den positiva hästen. Är den inte ny finns smittan i gräshagarna, och kan rena gräshagar användas avmaskas ändå bara den positiva hästen. Först när hästarna måste gå kvar i smittade hagar rekommenderar SVA extra avmaskningar – SLU:s och SVA:s broschyr från 2022 anger då ivermektin eller moxidektin till alla hästar som gått i hagen, avmaskning vår och höst i två år, och att hagen vilar från hästdjur i minst två betessäsonger. Någon resistens hos den stora blodmasken finns inte dokumenterad någonstans i världen.

Resistensen: fenbendazol och pyrantel räcker inte längre

• Små blodmaskar har varit resistenta mot bensimidazoler (fenbendazol) på många svenska gårdar sedan mitten av 1980-talet. Pyrantelresistens fanns på 9 av 16 undersökta gårdar i en studie från 2023. Ivermektin fungerar fortfarande bra.
• Spolmask (Parascaris) hos föl är ofta resistent mot ivermektin och moxidektin, och pyrantelresistens är dokumenterad. Nu är också fenbendazolresistens bekräftad, på 4 av 11 undersökta stuterier, oftare på dem med fler än 40 föl om året.

SVA och SLU sammanfattar läget som multiresistens hos både små blodmaskar och spolmask i Sverige. Det är därför effektkontrollen efter avmaskningen inte är en formalitet.

Föl och unghästar

Föl följer ett eget schema, eftersom spolmasken är deras parasit. SVA rekommenderar avmaskning mot spolmask vid 8–10 och 16–18 veckors ålder, utan föregående prov, i första hand med fenbendazol (eventuellt pyrantel), och ett träckprov 10–14 dagar efter för att se att det fungerade. Mot små blodmaskar behandlas fölet med ivermektin eller moxidektin på hösten, minst en vecka från spolmaskbehandlingen. Under första vintern, i januari–februari, tas ett prov och åringar med spolmask behandlas. Två- och treåringar med under 200 EPG på våren provtas igen mitt i säsongen och avmaskas om de då ligger över 200.

Bandmask

Bandmask behandlas när den påvisats. SVA föredrar ett träckprov med en särskild äggmetod framför blodprov: båda hittar omkring 60–65 procent av de smittade hästarna, men träckprovet når cirka 90 procent när hästen har omkring 20 maskar eller fler, medan ett positivt blodprov kan spegla en gammal smitta. Behandlingen är pyrantel i dubbel dos eller prazikvantel, som bara finns i kombinationspreparat, helst på hösten efter flytten till vinterhagen. På gårdar med återkommande bandmask eller kolikproblem kan veterinären ibland rekommendera en höstbehandling utan prov.

Nya hästar och hagarna

En ny häst avmaskas när den kommer, mot blodmask och bandmask och utan föregående prov; kommer den mellan augusti och januari får den en extra avmaskning i mars. Effektkontroll efter cirka 14 dagar, och de första två veckorna i en egen hage, inte på det gemensamma betet. SVA råder dessutom att isolera nya hästar i minst tre veckor, för andra smittors skull.

I hagarna gör mockning mest: SVA rekommenderar att gödseln plockas minst två gånger i veckan, vilket kan öka den användbara betesytan med upp till hälften. Två till tre hästar per hektar, skilda sommar- och vinterhagar, de renaste hagarna åt föl och unghästar, och gärna samtidigt eller växelvis bete med nötkreatur eller får. Harvning rekommenderas inte: en SLU-studie fann fler larver i gräset efter harvning i juni.

Varför schemat glider

Selektiv avmaskning betyder att varje häst i stallet har sin egen historia: ett vårprov, kanske en behandling, ett kontrollprov två veckor senare, ett höstprov. Det är provsvaret från i fjol som visar vilka hästar som brukar ligga lågt, och det är datumet för den senaste avmaskningen som veterinären frågar efter. När recepten gäller fyra veckor och proverna tas i omgångar är det lätt att tappa bort vem som provtogs när.

Källor

• SVA — Avmaskning av häst och Hur bevarar vi det goda svenska resistensläget?
• SLU och SVA — Hästens mag-tarmparasiter (2022)
• SVA — Minska parasitsmitta i hagarna och Träckprov från häst
• Förordning (EU) 2019/6 om veterinärmedicinska läkemedel (artiklarna 34 och 105)
• Jordbruksverket — SJVFS 2023:21 om läkemedel, omtryck SJVFS 2025:17 (2 kap. 1–2 §§, 3 kap. 3 §)
• Tydén m.fl. 2019, Veterinary Parasitology X (stora blodmasken efter tio år med receptkrav)
• Osterman-Lind m.fl. 2023, Animals (svensk övervakning 2008–2017)
• Resistens: Hedberg Alm m.fl. 2023 (pyrantel, små blodmaskar), Alm m.fl. 2023 (ivermektin), Martin m.fl. 2024 (fenbendazol, spolmask), Martin m.fl. 2018 (pyrantel, spolmask)

Rekommendationer och resistensläge ändras; följ veterinärens bedömning för din häst och din gård.

Finns även på English (US, UK, Australia, Canada, Ireland) · Español (España, México) · Português (Portugal, Brasil) · Nederlands (Nederland, België) · Français (France, Belgique, Suisse, Québec) · Deutsch (Deutschland, Österreich, Schweiz) · Italiano (Italia, Svizzera)

Vidare: hästpass i Sverige — chip, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret.