Dräktigt sto i Sverige: foder, vaccin och fölning steg för steg, och komplikationer att känna till

Av Sebastien Kister

Senast granskad 8 november 2026

Ett sto bär sitt föl i ungefär elva månader, och under de flesta av dem behöver hon inte mycket mer än förut: samma grovfoder, sin motion, sina vaccinationer och sin hovvård. Det som ändras är den sista tredjedelen, när fölet växer som mest, och själva fölningen, där minuterna räknas. I Sverige kommer dessutom regler som gäller just henne: Jordbruksverket bestämmer hur stor fölningsboxen ska vara och att hon ska ses till oftare kring fölningen, tävlingsreglementet hur länge hon får tävla, och fölets hästpass har en frist som räknas från födelsedagen. Den här guiden går igenom dräktigheten steg för steg, med vad källorna säger vid varje steg, och sedan komplikationerna, ordnade efter de tecken du kan se.

Dräktigheten i korthet

Datumen för varje steg, räknade från dagen hon betäcktes, finns i fölningskalkylatorn (English), som också ger den beräknade fölningsdagen och det normala spannet runt den. I stora drag:

Regler som gäller det dräktiga stoet och fölet

Jordbruksverkets föreskrifter om hästhållning (SJVFS 2019:17, saknummer L 101) har några paragrafer som gäller just stoet kring fölningen och fölet efteråt:

• Tillsyn oftare. Hästar ska ses till minst en gång om dagen, och nyfödda, sjuka eller skadade hästar oftare. Detsamma gäller ston vid tiden kring fölningen (2 kap. 16 §).
• En större box. En fölningsbox, och en box där sto och föl står tillsammans tills fölet är sex månader, ska vara större än en vanlig box (3 kap. 18 §, tabell 1). Därefter ska de, om de står i samma box, ha utrymme som i en gruppbox.
• Möjlighet att gå undan. Fölar stoet någon annanstans än i en fölningsbox, ska hon kunna gå undan från de andra hästarna (3 kap. 13 §).
• Stallplats för alla. Där hästar hålls under den kalla årstiden, då dygnsmedeltemperaturen är under +5 °C, ska alla hästar kunna stå i stall samtidigt, och en ligghall räknas som stall (3 kap. 1 §). Går hästarna ute, eller kan de gå ut, mer än 16 timmar per dygn under den kalla årstiden ska de ha tillgång till ligghall (5 kap. 4 §).
• Fölet i sällskap. Föl och unghästar upp till 12 månader ska rastas tillsammans med minst en annan häst (5 kap. 1 §), och ett föl som avvänjs ska under den tiden hållas tillsammans med minst en annan häst, på ett sätt som tar hänsyn till dess psykiska och fysiska hälsa (2 kap. 6 §).

Måtten för mindre och större hästar finns i Jordbruksverkets tabell. Själva fölningen regleras inte närmare än så, och föreskrifterna säger inget särskilt om dräktiga stons foder eller motion.

Utfodring genom dräktigheten

Under större delen av dräktigheten behöver ett sto inte mer foder än före betäckningen. Fostret väger till slut 8–10 procent av stoets vikt, och livmoder och fostervätska ungefär 3,5 procent till; ett sto som utfodras rätt går under dräktigheten upp omkring 18 procent i vikt, fostret inräknat. Det mesta av tillväxten sker under de tre sista månaderna, och det är då hon behöver tillägg, enligt SLU:s utfodringsrekommendationer:

Tilläggen räknas på det icke dräktiga stoets normala vikt och gäller ett sto som är i normalt hull när den sista delen av dräktigheten börjar och som får vara ute varje dag. Proteinbehovet i tillägget är 12 gram smältbart råprotein per MJ, och ökningen bör ske successivt. SLU:s exempel: ett fullblodssto på 450 kg i elfte månaden behöver 54 MJ för underhåll och 16 MJ i dräktighetstillägg, sammanlagt 70 MJ. Siffrorna från amerikanska National Research Council (NRC), som Merck Veterinary Manual återger dem, ger samma bild med andra steg: oförändrat behov till femte månaden, sedan ”ungefär 3–4 procent över underhållsbehovet per månad”, till omkring 23 procent i elfte.

Den riktigt stora ökningen kommer efter fölningen. Under de tre första digivningsmånaderna lägger SLU till 100 procent av underhållsbehovet, från fjärde månaden till avvänjningen 70 procent, och ponnyston, särskilt av de minsta raserna, behöver omkring 20 procent till. Men inte genast: de två första veckorna efter fölningen, eller tills stoet gått ur fölbrunsten, bör foderstaten ligga kvar på samma nivå som i högdräktigheten, och sedan ökas successivt.

Hur du ger fodret spelar lika stor roll som mängden:

• Gradvis. Merck rekommenderar ”en gradvis stigande utfodringsnivå” under de tre sista månaderna. University of Kentucky råder att öka fodret långsamt, under sju till fjorton dagar, aldrig i stora steg.
• Mer koncentrerat, inte bara mer. De två sista månaderna tar fölet stor plats i buken, och Merck påpekar att hon då kan äta mindre grovfoder. Energin får då komma från ett kraftfoder, enligt Merck ett med 12–14 procent protein, eller, om hon håller hullet på grovfoder, från ett balansfoder, som Kentucky råder.
• Samma hö. Enligt Kentucky bör hon få behålla det hö hon är van vid; måste det bytas, börja bytet minst en vecka till tio dagar före fölningen. Mer om utfodring finns i utfodringsguiden.

Hullet

Inte för magert, inte för fett, och källorna är inte helt överens om siffran. SLU bedömer att ett hull över 4 och under 6 på skalan från 1 till 9 sannolikt är lämpligast för de flesta hästar, men att 6–7 kan vara lämpligt för fölston. Mercks kapitel om utfodring anger 5–6 för avelsston, och dess kapitel om sto och föl sätter idealet vid fölningen högre, på 6,5–7,5. Om varför det spelar roll är de överens: ett för fett sto löper större risk för ämnesomsättningsproblem, fång och en svår fölning, ett för magert mjölkar sämre och blir svårare att få dräktigt igen, och, som Extension Horses påpekar, hull är mycket svårt att bygga upp när hon väl ger di. Med viktkalkylatorn (English) kan du följa hennes vikt med ett måttband.

Mineraler: mer är inte säkrare

• Selen. Sverige har selenfattiga jordar, och enligt SLU behövs tillskott i de allra flesta fall; därför är alla svenska mineral- och kraftfoderblandningar till häst selenberikade. För lite selen hos stoet kan ge fölet nutritionell myopati, muskelsjukdomen som också kallas vitmuskelsjuka. Marginalen mellan för lite och för mycket är smal (Merck): fråga veterinären innan du lägger till mer.
• Jod. Både för mycket och för lite jod kan ge dödfödda eller svaga föl med struma, och tång och alger är mycket jodrika (SLU). Merck rapporterar jodförgiftning hos dräktiga ston som fått så lite som 40 mg om dagen, flera fall från tångtillskott.
• Koppar. Studierna är inte överens om huruvida extra koppar till stoet skyddar fölets leder: en studie fann färre skador, två senare ingen effekt.

Motion och ridning

Enligt Merck ska stoet få ”tillräcklig daglig motion i en hage eller på bete” hela dräktigheten igenom, och de svenska reglerna om daglig rastning gäller henne som alla andra hästar. Ridning är mindre utrett. Två små studier fann ingen skada av måttligt arbete: ston som motionerades 45 minuter sex dagar i veckan från dag 16 till dag 80 i dräktigheten fick alla friska föl, och hos sex dräktiga travare som gick korta stegrade belastningstester på rullband i omkring nionde månaden ändrades inte fostrets hjärtfrekvens. Ingen veterinärorganisation vi har hittat anger när ridningen måste upphöra, så hur länge hon ska arbeta är en fråga för veterinären.

Tävling har däremot en gräns. Enligt Svenska Ridsportförbundets tävlingsreglemente (TR I, moment 111) får ett dräktigt sto eller ett sto med föl inte delta i tävling. Med dräktigt sto menas ett sto efter 120 dagars dräktighet, och med sto med föl ett sto vars föl är yngre än 180 dagar. Förlorar stoet sitt föl kan förbundet ge dispens. Fölet får inte heller följa med till tävlingsplatsen. På FEI-tävlingar gäller FEI:s uppförandekod: ett sto får inte tävla efter fjärde dräktighetsmånaden eller med föl vid sidan.

Vaccination

Det är alltid veterinären som vaccinerar: enligt Jordbruksverkets läkemedelsföreskrifter får en veterinär inte skriva ut eller lämna ut vaccin till en djurhållare för användning till hästar (SJVFS 2023:21, 3 kap. 5 §). SVA rekommenderar vaccination mot virusabort för dräktiga ston, mot influensa och kvarka för hästar som kan utsättas för smitta, mot stelkramp för alla hästar och mot rotavirus på drabbade stuterier.

Virusabort (EHV-1). Enligt SVA används i Sverige ett registrerat vaccin mot EHV-1 och ett licensvaccin mot EHV-1 och EHV-4. Båda ges tre gånger under dräktigheten, men tidpunkterna skiljer sig mellan vaccinen, och det är tillverkarens schema som ska följas. Läkemedelsverket har godkänt BioEquin EHV, och enligt dess produktresumé ges det:

• en dos under den andra månaden efter betäckningen,
• en dos under den femte eller sjätte dräktighetsmånaden,
• en dos under den nionde dräktighetsmånaden,

och schemat upprepas vid varje ny dräktighet. Skyddet börjar tre veckor efter den tredje dosen och varar dräktigheten ut. Det är ett annat schema än det amerikanska, med doser i femte, sjunde och nionde månaden, som fölningskalkylatorn och EquiDiary utgår från. SVA påminner om att vaccinationen inte ger fullt skydd mot kastning, och att dräktiga ston därför ska skyddas mot smitta och stress även när de är vaccinerade.

Influensa. För att råmjölken ska innehålla tillräckligt med antikroppar mot hästinfluensa vaccineras dräktiga ston i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka två veckor före beräknad fölning (SVA). Ett föl till ett sto som är vaccinerat på det sättet, och som har fått råmjölk, vaccineras självt första gången vid sex månaders ålder.

Tidigt i dräktigheten avvaktar flera källor: University of Minnesota avråder från vaccin de första 60 dagarna, och Mercks kapitel om sto och föl avråder från vaccination de första 90. BioEquin EHV:s första dos, i andra månaden, faller inom den tiden; det avgör veterinären. Tävlingsreglerna och resten av programmet finns i vaccinationsguiden.

Avmaskning

Avmaskningsmedel till häst är receptbelagda i Sverige (SVA), och en veterinär får bara skriva ut läkemedel till en djurhållare för behandlingar som ska ske inom fyra veckor (SJVFS 2023:21, 3 kap. 3 §). SVA:s rekommendation är selektiv avmaskning: ett träckprov först, och avmaskning av vuxna hästar efter resultatet. Ingen svensk källa vi har hittat ger dräktiga ston ett eget schema; avmaskningsguiden beskriver SVA:s.

Avmaskning under dräktigheten är säkrare än många tror. Merck skriver att ”de flesta avmaskningsmedel är säkra att använda under hela dräktigheten”, förutsatt att varningarna i bipacksedeln följs, och det är där undantagen står: enligt en amerikansk bipacksedel för fenbendazol hade medlet prövats på ston i alla skeden av dräktigheten utan påverkan på fortplantningen, men den femdagars larvkuren med 10 mg/kg, mot stora blodmaskar, ”har inte utvärderats” hos dräktiga ston. I en studie av ivermektin med prazikvantel visade tjugo ston som fick tre gånger dosen varannan vecka fram till fölningen, och deras föl, inga negativa effekter.

Kring fölningen går källorna isär. Fölmasken (Strongyloides westeri) ligger vilande i stoets vävnader, aktiveras vid fölningen och når fölet främst med mjölken, där larverna finns från femte dagen efter fölningen och upp till 45 dagar; för det mesta ger den inga besvär (SLU och SVA). Merck råder att ge ivermektin eller ett bensimidazolmedel en till tre dagar före fölningen för att stoppa den. AAEP:s parasitriktlinjer säger att det för närvarande ”saknas grund” för den behandlingen, och University of Kentuckys parasitolog Martin Nielsen råder att behandla dräktiga ston som vilken vuxen häst som helst, eftersom han inte fann någon ökning av maskäggen i träckproven kring fölningen. Vilken linje som gäller för ditt sto avgör veterinären, som också skriver ut medlet. Fölet får sina egna avmaskningar mot spolmask vid 8–10 och 16–18 veckors ålder (SVA), och SLU och SVA råder att släppa ston med föl på parasitfria beten på våren, eller annars på beten med låg parasitsmitta.

Hovar, tänder och Caslick

Vi har inte hittat några råd som ändrar ett dräktigt stos vanliga skötsel: Mercks intervall, verkning ungefär var sjätte vecka och tänderna kontrollerade minst en gång om året, gäller fortfarande. Behöver hon lugnande för att skötas är det veterinärens beslut: studierna av lugnande medel hos dräktiga ston är små.

Ett sto som har sytts med Caslick (en vulvaplastik som stänger den övre delen av blygden mot infektion) måste öppnas före fölningen, annars river fölet sönder henne. Merck säger ungefär två veckor före, Nebraska Extension minst 30 dagar. EquiDiarys dräktighetsplan har öppningen som ett eget steg.

Inför fölningen

Platsen. Fölningsboxen ska minst ha Jordbruksverkets mått (se ovan). Ett litet gräsbete fungerar också (Penn State), och Merck påpekar att ston klarar fölning utomhus på gräs om vädret tillåter; fölar hon där ska hon kunna gå undan från de andra hästarna. SVA råder också att stoet ska föla i sin hemmiljö och att du undviker att flytta henne under sista delen av dräktigheten, för att skydda henne mot virusabort. Ska hon ändå flyttas, gör det i god tid: kalkylatorn (English) visar när flytten bör ske.

Smittskyddet. SVA råder att inte blanda tävlingshästar, avelsston och unghästar, att gruppera avelsstona efter dräktighetslängd, så att grupperna kan hållas ihop efter fölningen, och att sköta de dräktiga stona före övriga hästar.

Strö. Halm, djupt och rent. Penn State avråder från spån, vars damm ökar risken för luftvägsinfektion, och Merck för att det fastnar i det nyfödda fölets näsborrar och mun.

Utrustningen. AAEP:s checklista för fölningen tar upp en ren svansbinda, desinfektionsmedel för naveln, handdukar, varmt vatten med mild tvål, sax, handskar och en Brix-refraktometer, som på några sekunder visar om råmjölken är tillräckligt bra. Colorado States längre lista lägger till termometer, testremsor för kalcium i mjölken och IgG-test för fölet; Penn State sätter veterinärens telefonnummer överst, tillsammans med ficklampa, grimma och grimskaft. När fölningen börjar lindar du svansen och tvättar blygden och juvret (Nebraska, Penn State).

Tecknen. Hur juvret fylls, vaxproppar och mjölkproven som förutsäger natten finns i fölningskalkylatorn (English).

Fölningen och dess tidsgränser

Fölningen har tre stadier, och det andra är kort: ett föl som fastnar i det, eller vars navelsträng kläms, får för lite syre (Western College of Veterinary Medicine i Saskatchewan).

Så ser det normala ut. Först en vit, glänsande hinna (amnion), sedan två framben med sulorna nedåt, det ena en handsbredd före det andra (Merck anger ungefär 15 cm), och sedan mulen vilande på dem, ”som vid ett dyk”, som Penn State uttrycker det. Allt annat är skäl att ringa veterinären genast: bara ett ben, sulorna uppåt, en mule utan ben, en svans, eller en röd hinna i stället för den vita, nödläget som kallas red bag (se nedan).

Efterbörden. Dra aldrig i den, och skär aldrig bort den. Knyt upp den så att stoet inte trampar på den, och spara den åt veterinären, som kontrollerar att den kommit ut hel (AAEP, Penn State, Colorado State): en bit som blir kvar kan göra henne mycket sjuk. Hantera den med handskar. En normal efterbörd väger ungefär en tiondel av fölets vikt (Merck).

De första timmarna: 1-2-3-regeln

AAEP:s fölningsblad formulerar den så: fölet står inom en timme, diar inom två, och inom tre har det fått ut tarmbecket (mekoniet), medan stoet har fått ut efterbörden. Colorado States version är densamma utan tarmbecket. Merck är lite mer tålmodig: i nio fölningar av tio ligger fölet på bröstet inom en timme, står inom två och diar inom tre. Ligger fölet efter de tiderna ska du ringa veterinären.

Fölet får sina första antikroppar med råmjölken, och kan ta upp dem bara under de första 18–24 timmarna (Merck, Cornell). Därför görs veterinärens kontroll av det nyfödda fölet oftast vid 12–24 timmar (Colorado State, Penn State, Cornell), med ett blodprov för IgG, antikropparna som råmjölken fört över. Under 400 mg/dl vid 24 timmar har överföringen misslyckats, och 400–800 är en delvis överföring (Merck); under 800 ger veterinären plasma, enligt Mercks kapitel om sto och föl. Brix-refraktometern läser av råmjölken innan fölet dricker den: över 30 procent är utmärkt, under 20 procent räcker inte (Cornell).

Merck rekommenderar att naveln doppas i 0,5-procentig klorhexidinlösning eller 1-procentig povidonjodlösning. De flesta föl får ut tarmbecket inom några timmar, en del först efter nio till tolv (Penn State); ett föl som krystar utan resultat, eller som inte fått ut något efter 24 timmar, ska undersökas av veterinär.

Efter fölningen

En rödbrun flytning den första veckan är normal; en vit kan tyda på infektion, och då ska veterinären undersöka henne (Nebraska Extension). Kolik efter fölningen kräver mer uppmärksamhet: lätta kramper är vanliga, men hos ett äldre sto är kolik med bleka slemhinnor tecknet på blödningen som beskrivs längre ned. Fölbrunsten kommer 5–11 dagar efter fölningen hos de flesta ston (Merck). Ston som betäcks efter dag 10 blir oftare dräktiga, och Merck avråder helt från att betäcka på fölbrunsten efter en svår fölning eller en kvarbliven efterbörd. I en studie av över 3 000 brunstcykler på en fullblodsgård i Kentucky blev ston som betäcktes före dag 22 mer sällan dräktiga, och de som betäcktes före dag 13 förlorade oftare dräktigheten.

Fölets chip och hästpass

Jordbruksverkets frister räknas från fölets födelsedag:

• Fött 1 januari–30 juni: ansök om pass senast den 31 december samma år.
• Fött 1 juli–31 december: ansök om pass senast när fölet är sex månader gammalt.
• Passet ska finnas innan fölet fyllt 12 månader, eller innan det lämnar födelseanläggningen i 30 dagar eller mer. Ett föl som inte är avvant får följa med sitt moderdjur eller amsto utan eget pass.

Fölet chipmärks, vanligen i samband med att ansökningshandlingarna fylls i, med ett chip som Jordbruksverket godkänt och som har svensk landskod. Det får göras av en veterinär eller annan djurhälsopersonal, eller av någon som gått en godkänd utbildning i id-märkning. Passet utfärdas av avelsorganisationen för fölets ras, till exempel Svensk Travsport, Swedish Warmblood Association eller Svensk Galopp, eller av ett annat organ som Jordbruksverket utsett. Missar du gränsen kostar det: en häst som är äldre än 12 månader när passet utfärdas får ett duplikat- eller ersättningspass och tas ur livsmedelskedjan. Resten, anläggningsregistret inräknat, finns i hästpassguiden.

Komplikationer och tecknen du kan se

De flesta dräktigheter förlöper utan något av det som följer. Komplikationerna beskrivs här utifrån de tecken du kan se, eftersom det som i de flesta fall avgör utgången är hur snart veterinären kommer.

Tvillingar

Ett stos livmoder klarar inte två: moderkakan som två föl delar är för liten, och Colorado State anger att chansen att en tvillingdräktighet slutar med två levande, friska föl är under 10 procent. Om inget görs kastas tvillingar oftast i sjunde till nionde månaden (Colorado State; i åttonde till nionde, enligt Merck), ibland efter att juvret fyllts i förtid. Det är därför den första undersökningen görs dag 14–16: veterinären kan se båda embryona och klämma bort det ena medan de fortfarande rör sig i livmodern, innan de fäster omkring dag 16. Tvillingar är vanligast hos fullblod, varmblod och kallblod (Colorado State), och tvillingar låg bakom ungefär 6 procent av förlusterna som diagnostiska laboratorier undersökte i Kentucky och i Storbritannien.

Tidig fosterförlust

Av 2 246 fullblodsdräktigheter på 29 brittiska stuterier förlorades 6,4 procent mellan dag 15 och dag 42, och ytterligare 1,6 procent till dag 65; en annan studie fann en förlust på 7,9 procent mellan dag 15 och dag 65, och risken ökade för varje år av stoets ålder. Det finns inget att se: stoet kan helt enkelt komma i brunst igen. Bara en undersökning upptäcker det, och det är vad de senare kontrollerna i kalendern är till för.

Kastning och vad du gör om den händer

Senare i dräktigheten kan ett sto förlora sitt föl genom en infektion – placentit (se nedan), virusabort, ekvin virusarterit eller leptospiros – eller av andra orsaker: tvillingar, en vriden navelsträng, hög feber eller en allvarlig sjukdom (AAEP:s riktlinjer om infektiös abort). Ofta finns ingen förvarning alls. Om det händer:

• Spara fostret och hela efterbörden och se till att de kommer till veterinären eller laboratoriet, svala i en kylväska med kylklampar (AAEP) men aldrig frysta (Merck). Bara ett laboratorium kan säga varför, och svaret avgör vad de andra stona behöver; även två stora serier från Kentucky, med kastade foster, dödfödda och nyfödda föl, hittade ingen orsak i ungefär vart sjätte fall. SVA:s kastningspaket analyserar prov från moderkakan, fosterhinnorna och fostrets organ för EHV-1, EHV-4 och arteritvirus, och det går också att skicka in hela fölet.
• Hantera dem borta från andra dräktiga ston, på en plats som är lätt att desinficera, till exempel en spolplatta, och spruta eller spola inte på dem, eftersom det kan föra ut viruset i luften (AAEP:s riktlinjer om abort); enligt AAEP:s EHV-riktlinjer läggs de genast i dubbla plastpåsar. SVA råder att ta hand om efterbörden, till exempel genom att gräva ned den, att ta bort ströet och bränna det eller gräva ned det i gödselstacken, och att rengöra och desinficera boxen.
• Isolera stoet, flytta inget sto som haft kontakt med henne och ta inte in några nya tills det finns en diagnos (University of Kentucky). Enligt svensk lag ska du dessutom kontakta veterinär om det förekommer ökad dödlighet eller andra tecken på allvarlig sjukdom som du inte vet orsaken till (SVA, om SJVFS 2021:10).

Virusabort (EHV-1)

Stoet som kastar verkar fullt friskt och visar sällan några andra symtom. Kastningen sker vanligen i senare delen av dräktigheten, men ibland så tidigt som i femte månaden, och en del infekterade föl föds fullgångna men svaga och dör ofta efter några dagar (SVA). Viruset kan ligga vilande i stoet från en smitta tidigt i dräktigheten och aktiveras senare, vanligen under de sista fyra månaderna. Fostret, efterbörden och fostervätskorna är kraftigt smittsamma, och flytningar från stoets första brunst efter kastningen kan också vara det.

Virusabort är anmälningspliktig: påvisad infektion med EHV-1 ska anmälas av veterinär och laboratorium, oavsett sjukdomsform (SVA). Mellan 5 och 12 indexfall eller utbrott av kastning orsakad av EHV-1 rapporterades till Jordbruksverket varje år 2019–2023, och sannolikt finns fler, eftersom kastade föl inte alltid undersöks. SVA:s råd när smittan finns i stallet:

• isolera stallet genast och de drabbade hästarna från de andra, och håll dräktiga ston i mindre, åtskilda grupper;
• ta temperaturen på alla hästar varje dag, eftersom feber ofta är det första tecknet;
• håll isoleringen minst tre och helst fyra veckor efter de sista symtomen;
• isolera stoet som kastat över hennes första brunst; risken för smittspridning anses liten om hon betäcks på andra brunsten.

Smittan förebyggs med vaccination och genom att hålla dräktiga ston borta från unghästar och tävlingshästar, undvika stress och transporter som blandar hästar från olika gårdar och låta stoet föla hemma (SVA). Ett vaccinerat sto kan ändå kasta. Inom trav och galopp har den som ansvarar för en häst, tränare, ägare eller stuteri, enligt smittskyddsreglementena alltid anmälningsplikt för smittsamma sjukdomar, och en misstanke anmäls till den lokala smittskyddsgruppen vid banan (SVA).

Ekvin virusarterit och CEM

Två smittor som framför allt sprids vid betäckning, och som också är anmälningspliktiga i Sverige. Ekvin virusarterit sprids framför allt av hingstar som blivit kroniska bärare och smittar med sperman; den kan få ett dräktigt sto att kasta i andra till tionde dräktighetsmånaden, utan föregående symtom. Den är ovanlig i Sverige: enstaka kastningar och dödsfall hos nyfödda föl har förekommit, senast rapporterade i Skåne 2010 (SVA). CEM, smittsam livmoderinflammation, sprids främst vid betäckning och semin, kan ge stoet flytningar och kortare brunstintervall, och kan bäras av hingstar, ston, valacker och föl utan symtom; alla seminhingstar testas årligen enligt lag, och 2025, året då islandshästarna började screenas, rapporterades 21 påvisade fall i Sverige. Det finns inget vaccin (SVA).

Placentit

En infektion i moderkakan, som oftast tar sig in genom livmoderhalsen, och en av de viktigaste orsakerna till sen kastning, för tidigt födda föl och föl som dör det första dygnet (Merck): University of Kentucky anger den som orsak till nästan en tredjedel av de sena kastningarna och av dödsfallen under fölets första dygn. Tecknen: ett juver som fylls, eller mjölk som rinner, veckor eller månader före beräknad fölning – juvret ska utvecklas de sista veckorna, säger Colorado State, inte månaderna – och flytningar från blygden. Ring veterinären snabbt: behandlingen fungerar bäst om den börjar tidigt, och fungerar inte alltid (Kentucky). Placentit förebyggs med en Caslick hos ett sto vars blygd inte sluter tätt och med en ren betäckning (Merck).

Mjölk före fölningen

Mjölk som rinner innan fölet är fött, vad orsaken än är (placentit, tvillingar, en kastning på väg), är råmjölk som fölet inte får, och Merck räknar det bland orsakerna till att ett föl inte får sina antikroppar. Ring veterinären, som kan låta mjölka ur och frysa den åt fölet (Extension Horses), och se till att fölets IgG testas efter födseln. Brix-refraktometern graderar råmjölken som finns kvar: under 15 procent dålig, 15–20 procent gränsfall, 20–30 procent tillräcklig, över 30 procent bra (AAEP).

Hydrops

För mycket vätska runt fölet, oftast i allantoishålan (hydrallantois), som byggs upp under dagar till veckor under den sista tredjedelen av dräktigheten. Buken växer plötsligt – i ett rapporterat fall av hydramnion från 230 till 320 cm i omkrets på sex dagar – med en smärtsam svullnad på undersidan, ovilja att gå, ansträngd andning, kolik eller ett sto som slutar äta. Det är ovanligt och ett nödläge, eftersom tyngden kan få bukväggen att brista. I en fallserie från ett djursjukhus i Kentucky, 30 ston under tio år, överlevde 27 av stona, och 95 procent (20 av 21) av dem som betäcktes igen fick föl.

Bristning i bukväggen eller prepubissenan

Sent i dräktigheten, mest hos äldre ston och efter hydrops, kan bukväggen, eller senan som fäster den vid bäckenet, ge vika under tyngden. Tecknen: en plötslig svullnad längs bukens undersida, ofta med mycket ödem, ett sto som inte vill gå, och ett juver som trycks framåt. Ring veterinären genast. Ett sto med en bristning i bukväggen kan inte krysta ut fölet själv, så fölningen måste assisteras eller bli ett kejsarsnitt (Western College of Veterinary Medicine). I en fallserie med 13 ston klarade sig fölen bättre när förlossningen inte sattes igång.

Livmoderomvridning och kolik hos ett dräktigt sto

Livmodern kan vrida sig under andra halvan av dräktigheten eller vid fölningen och strypa fölets blodtillförsel. Det du ser är kolik, svår eller diskret, som lätt tas för tarmsmärta eller för början på fölningen. Den kräver oftast kirurgi; i en fallserie överlevde 97 procent av stona och 72 procent av fölen när det hände före dag 320, mot 65 och 32 procent efter. Ett dräktigt sto med kolik ska alltid undersökas av veterinär: av de dräktiga ston som ett remissjukhus behandlade för kolik kom 70 procent hem, och en femtedel av dräktigheterna slutade sedan illa.

Svår fölning (dystoki)

De flesta svåra fölningar beror på att fölet ligger fel, sällan på att det är för stort (Merck), och för fölet räknas minuterna. I en studie av över tusen fölningar ökade ett andra stadium längre än 40 minuter fölets risk att dö betydligt, och bara 37 procent av fölen överlevde när en dystoki måste lösas på ett djursjukhus. Ring veterinären om inget händer 15–20 minuter efter att vattnet gått, eller vid bara ett ben, fler än två, ben med sulorna uppåt, en mule utan ben, ben utan mule, eller ett föl som kommer baklänges (Extension Horses, American College of Veterinary Surgeons). Medan du väntar, led stoet så att hon inte lägger sig och krystar, och dra inte i fölet om inte veterinären säger åt dig att göra det (Penn State).

Red bag

Hinnan som syns först ska vara vit. Kommer en röd, sammetsartad hinna i stället har moderkakan lossnat från livmodern innan fölet är ute, och fölet förlorar sin syretillförsel: Merck kallar det den mest akuta orsaken till syrebrist hos ett föl. Ring veterinären, men vänta inte på att hjälpen kommer: Merck, Colorado State och Penn State säger alla att du ska skära eller riva upp den röda hinnan och förlösa fölet, försiktigt så att du inte skär i det, och det är därför saxen finns i utrustningen. Colorado State kopplar det till infektion i moderkakan och stress.

Kvarbliven efterbörd

En efterbörd som inte kommit inom tre timmar räknas som kvarbliven (Merck, AAEP, Penn State och de flesta andra), vilket händer hos 2–10,6 procent av stona, oftare hos frieser (Merck). Hos ett sto är det allvarligt: det kan leda till livmoderinfektion, endotoxemi och fång (Merck). Dra inte i den; knyt upp den och ring veterinären.

Blödning efter fölningen

En artär till livmodern kan brista, oftast hos äldre ston: i Kentuckys obduktionsregister var 78 procent av de 513 ston som dött av det 15 år eller äldre. Yngre ston går inte fria: i 73 fall som remitterades till ett djursjukhus var stonas medianålder 14 år och mediantalet föl åtta, det yngsta stoet var 5 år, och författarna fann att det kan hända i alla åldrar och efter hur många föl som helst; 86 procent av de stona blödde efter fölningen och inte före. Tecknen är kolikens – skrapar, svettas, rullar – sedan chockens, med bleka slemhinnor och jagande puls; eller plötslig död. Ett lindrigt fall kan tas för de kramper som ofta följer en fölning, och därför ska ett sto som verkar ha ont efteråt undersökas. Ring veterinären genast.

Hyperlipemi hos ponnyer, minihästar och åsnor

En ponny, en minihäst eller en åsna som slutar äta kan få blodet så fullt av fett att levern och njurarna sviktar, och sen dräktighet är den klassiska tidpunkten (Merck): i en brittisk serie var 9 av de 14 drabbade stona dräktiga, och 12 av de 18 djuren var feta. Tecknen är håglöshet, aptitlöshet, svaghet, och senare en svullnad under buken, kolik och darrningar. Ring veterinären samma dag: två av tre djur i den serien dog.

Bristningar i förlossningskanalen

De flesta uppstår vid en första fölning, med ett stort eller felliggande föl eller en hårdhänt assisterad förlossning. De graderas från första till tredje graden, som går genom analsfinktern; en hov som trycks upp genom slidans tak lämnar ett hål in till ändtarmen, en rektovaginal fistel. Undersök efter fölningen om hon har fått bristningar (Penn State); en operation görs oftast först efter fyra till sex veckor.

Relaterade guider

• Fölningskalkylator (English) — den beräknade fölningsdagen, det normala spannet och datum för varje steg, räknat från betäckningsdagen
• Vaccination av häst i Sverige — influensa för tävling, stelkramp för alla, och regler som räknar i dagar
• Avmaskning av häst i Sverige — recept, träckprov och den stora blodmaskens återkomst
• Hästpass i Sverige — chip, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret
• Foderstat för häst i Sverige — fyra krav utan siffror, och var siffrorna finns

Källor

• Jordbruksverket — SJVFS 2019:17 om hästhållning (L 101), omtryck SJVFS 2021:30 (2 kap. 6 och 16 §§, 3 kap. 1, 13 och 18 §§ med tabell 1, 5 kap. 1 och 4 §§), Mått i stall och andra utrymmen och Skötsel och stallmiljö för hästar
• Jordbruksverket — Registrering och märkning av hästar samt hästpass och organ som utfärdar hästpass
• Jordbruksverket — SJVFS 2023:21 om läkemedel, omtryck SJVFS 2025:17 (3 kap. 3 och 5 §§)
• SVA — Virusabort (EHV-1) hos häst, Ekvin virusarterit (EVA) hos häst och CEM, smittsam livmoderinflammation hos häst
• SVA — Influensa hos häst (vaccination av dräktiga ston) och Smittskydd för häst
• Läkemedelsverket — produktresumé för BioEquin EHV (godkännandenummer 58055; översyn 2026-08-11)
• SLU — Utfodringsrekommendationer för häst, rapport 289 (red. Anna Jansson; arkiverad kopia: dräktighets- och digivningstillägg, hull, selen, jod)
• SVA — Avmaskning av häst och Hur bevarar vi det goda svenska resistensläget? (receptkravet); SLU och SVA — Hästens mag-tarmparasiter (2022: fölmask, beten för ston med föl)
• Svenska Ridsportförbundet — Tävlingsreglemente I, Gemensamma bestämmelser 2025 (moment 111, 10.4: dräktigt sto)
• FEI — 2026 Veterinary Regulations (uppförandekoden: dräktiga och nyss fölade ston)
• Merck Veterinary Manual — Nutritional requirements of horses (NRC:s behov per månad, hull, mineraler) och dess tabell över energibehov under dräktigheten; Perinatal mare and foal care (utfodring, hull vid fölningen, motion, vaccin, fölets första timmar); Parasite control during pregnancy; Parturition (stadierna, Caslick, red bag); Dystocia; The early postpartum period (fölbrunsten); Failure of transfer of passive immunity; Abortion in horses och kapitlet om fortplantningsorganen (tvillingar, EHV, placentit); Retained fetal membranes; Neonatal encephalopathy (red bag); Hyperlipemia; Nutritional myopathies (selen); Dental, coat and hoof care
• AAEP — Foaling monitor sheet (2025: utrustningen, tidsgränserna, 1-2-3-regeln, råmjölkens kvalitet); Equine infectious abortion field diagnostic guidelines (2026); Internal parasite control guidelines (avmaskning vid fölningen)
• University of Kentucky — Broodmares' nutritional needs during late gestation (2012); Sustainable equine parasite control (2012); Placentitis research (2009)
• Colorado State University Equine Reproduction Laboratory — Twin management (2022); Red bag in horses (2025); Placentitis in mares (2025); Foaling out: easy as 1-2-3 och Foaling kit checklist (2024); CSU Veterinary Health, Foaling guide (2022)
• Penn State Extension — Foaling season: tips for delivery (2025); When to call the equine vet (2025)
• Nebraska Extension G1874 — The foaling mare (2008); Extension Horses — Nutritional considerations for broodmares och Horse foaling management guidelines (2020); University of Minnesota Extension — Caring for your mare (inga vaccin de första 60 dagarna); Western College of Veterinary Medicine — The foaling mare; Cornell — Foal speed ahead (2023); American College of Veterinary Surgeons — Dystocia in horses
• Bipacksedel: fenbendazol för häst (DailyMed, US National Library of Medicine)
• Studier — motion: dag 16 till 80, 2014, rullband i nionde månaden, 2009; avmaskning: ivermektin och prazikvantel, 2003; koppar: 1998, 2005, 2007; tidig förlust: brittiska stuterier, 2018, 2019; orsaker till kastning: Kentucky, 1993, en andra serie från Kentucky, 1993, Storbritannien, 2003; hydrops: Kentucky, 2022, 2021; bukvägg: 2008; livmoderomvridning: 2007; kolik: 2021; dystoki: 2012, 2024; blödning: 2008, obduktioner i Kentucky, 2012; hyperlipemi: 1992; ny betäckning: 2012; bristningar: 2025

Råd om dräktiga ston ändras när nya studier kommer, och föreskrifter, tävlingsreglementen och produktresuméer revideras; kontrollera den aktuella versionen och följ veterinärens råd för ditt sto.

Vidare: hästpass i Sverige — chip, centrala hästdatabasen och anläggningsregistret.

Finns även på English (US, UK, Australia, Canada, Ireland) · Español (España, México) · Português (Portugal, Brasil) · Nederlands (Nederland, België) · Français (France, Belgique, Suisse, Québec) · Deutsch (Deutschland, Österreich, Schweiz) · Italiano (Italia, Svizzera)